Jag ville kliva in och yttra mitt hjärta,
för jag trodde (hoppades)
att jag hade det på känn
att all hjärtesorg som skakade jorden i somras
hade runnit tillbaka med tidvattnet
och att allt hade läkt
och att de små frön som såddes
la sig i ide i all förvirring
alldeles för tidigt
så det började blomma på vintern istället
“Det sägs att vi endast använder 10% utav vår hjärnkapacitet. Jag förbannar hela jävla mänskligheten för detta, då jag hade gett min högra arm för att få tillgång till 11%, eller 110%. För jag förstår ingenting.
Jag fick efter två dygn min första timmes sömn tack vare ett par trasiga hörlurar. Volymen som fick mina öron att blöda, lyckades överrösta min demon. Jag kan inte äta, för jag är mätt på sten och is. Plötsligt finner jag mig själv skrattandes, för jag kommer på att det här måste vara ett skämt. Men det kommer inga sarpentiner eller partyhattar flygandes tillsammans med ett kamerateam.
Verkligare än såhär, kanske det inte blir. Nej, plötsligt känns faktiskt allt annat bara på låtsas.”
Försöker hitta meningen i tysnaden
REWIND
Get lost and then get found and you’ll come back to me
Yeah, you belong with me , Not swallowed in the sea.
Vi grät och vi kysstes
